Varifrån Johan Gotlob härstammar är fortfarande okänt. En teori, och den troligaste utgår ifrån att han skulle komma ifrån Polen för att ta värvning vid den svenska armén i Stralsund. En annan teori är att han är identisk med den Gotlob Porsman som döps i Jacob och Johannes församling i Stockholm den 5 september 1739.
Skulle nu så vara fallet var hans föräldrar Anders Porsman och hustrun Maria Stina. Anders var verksam som skräddare i kvarteret Slumpen. Kvarteret Slumpen är beläget omedelbart öster om den plats där Stureplan idag huserar.
Första säkra uppgiften om honom daterar sig från den 15 februari 1762. Posseman återfinns då som soldat (n:o 40) i Konungens värvade regemente och Överste Liutenants compagni i Stralsund. I generalmönsterrullan står Posseman omnämnd som 24 år gammal och linvävare till hantverket. Han är ogift och tillhör den lutheranska läran.
År 1762 är slutåret för kriget mellan Sverige och Preussen i det Pommerska kriget och Posseman återfinns den 11 augusti 1763 då kompaniet regementet är stationerat i Landskrona.
Åren 1764 och -67 återfinns han i Malmö under samma regemente. Under en period bodde han vid n:o 529 vid Mäster Johansgatans östra sida. Han uppges ha fått avsked den 29 mars 1766 efter att uttjänt sin tjänstgöring och hans nummer är nu vaknant.
Redan året innan han tog avsked från Kronan vigdes han med den då 40 åriga linvävarmästaränkan Maria Margareta Möller från Ystad. Bröloppet stod i Källstorps kyrka den 1 november 1765.
Han bodde vid denna tid vid Källstorp n:o 14 som inhyste ett flertal soldater, däribland soldaten Hörberg och dennes hustru.
Posseman benämns här vara avskedad grenadjär, dåtidens form av elitsoldat. Grenadjären skulle först avskjuta sitt gevär, sedan slänga det på ryggen, ta fram en 3-pundig handgranat, tända denna, kasta handgranaten och rusa på med bajonetten. Grenadjären var utrustad med en speciell form av huvudbonad med fram och bakplåt.
År 1774 lämnade familjen Källstorp n:o 14 för att bosätta sig i Börringe, närmare bestämt torpet Oran vid Fjällfotasjön. Enligt mantalslängden för 1786 benämns familjen som utfattiga.
Utdrag ur Nordiska museets handlingar 52LINVÄVARÄMBETET I MALMÖ OCH DET SKÅNSKA LINNEVÄVERIET av Ernst Fisher.
År 1774 förekommer ytterligare en vävare i riksrådets räkenskaper och det blev denne och hans ättlingar som i 100 år skulle komma att tillverka linne åt grevskapet på Börringe. Hans namn var Johan Gotlob Possman eller Posseman som namnet skrives i kyrkböckerna.Hans ursprung är okänt. Första gången jag påträffat hans namn är i Källstorps vigselbok för den 13 oktober 1765 då han kallas "grenadeuren". Han vigdes vid mästarinnan och änkehustrun Maria Möller den 11 november samma år. Om han varit någon av de icke sällsynta vävande militärena, om vilka jag tidigare anfört exempel, vilken gift sig med en vävaränka och på så sätt konserverat en verkstad, är ovisst men troligt.
Möjligen kan han också vara en av de linvävare som från de svenska Östersjöprovinserna på 1700-talet kom till Sverige. Hans namn tyder inte på svenskt ursprung och de dopnamn han ger sina söner tyder heller inte på svensk eller nordisk härstammning. Den 26 april föddes hans äldsta dotter Lisa Lena och döptes 2 dagar senare av församlingens kyrkoherde Johan A. Cornér, som även stod fadder. Barnet bars av kyrkoherdens fru och övriga faddrar voro kyrkoherdens döttrar Regina och Johanna, den förras trolovade hovrättskommissarien och inspektoren Kristoffer Santesson, komminister Peter Öhman samt inspektorskan Helena Willman. Denna dotter blev sedermera gift med jägaren och skogvaktaren på Börringe Johan Nordberg, till vars barn en gång självaste slottsfrun stod fadder.
År 1768 föddes sonen Johannes Sigismund, vilken hade samma faddrar som systern, men dessutom stadsingenjören i Malmö, Jacob Örngren och mademoiselle Kristina Grafström. Han dog emellertid vid 3 års ålder i en halsåkomma.
Sonen Johan Kristian föddes 1769 och bars till dopet av änkan Gjörild, Jeppe Pärssons Faddrarna voro denna gång åboar och deras hustrur, drängar och pigor.
År 1772 föddes ännu en son med namnet Johan Sigismund och år 1774 dottern Maria Elisabeth. Till dessa båda stod klockare Lallerstedt fadder. Om man får döma efter faddrarna stod vävare Posseman ganska högt på rangskalan och betydligt högre än de tidigare vävarna. Förbindelserna med kyrkoherdens familj voro tydligen många. Att dottern Reginas fästman och senare make, inspektoren på de Kursckska egendomarna Jordberga och Hafgård var bland faddrarna berodde väl på vävarens och kyrkoherdens förbindelse.
Våren 1774 antog Possman arbete i riksrådet Beck-Friis tjänst. Han bodde dock ännu kvar i Källstorp, men har säkerligen strax efteråt flyttat till Börringe. I varje fall är han hösten 1776 bosatt i Oran under Börringe. Han har tydligen nu fullt upp att göra för slottsherrskapets räkning. Han intar även en framstående ställning bland slottshantverkarna. Troligen har han blivit medlem av ämbetet i Malmö som linmästare, i varje fall har han personliga relationer till stadens linvävare.
Hans hustru har tydligen tidigare varit gift med en Textorius, möjligen en frände till vävaren i Ystad med samma namn. I detta äktenskap finns en dotter Anna Greta som 1781 blev vävare Jöran Grönbergs andra hustru. Efter dennes död flyttade hon som nämnts 1792 åter till Börringe.
Om Possmans vävnader för riksrådet lämna räkenskaperna nogranna uppgifter: "1774 maj 20. Vävaren Johan Gottlob Possman i Källstorp haver ävenledes efter ingiven räkning bekommit sin betalning för förtjänte arbets- och vävlön för 3ne räckor fina lärftsdräll, näml. 1 stycke lärfsdräll 60 alnar, 6 kvarter brett á 20 ./.alnen i vävlön belöper - 37.16".
"Do 2ne lärftsdräll räckor, vardera innehållande 32 alnars längd, 7½ kvaters bredd. I vävlön 22 ./. smt. alnen, tillsammans belöper - 37.16."
En annan uppgift finnes för d. 11 maj 1777: Enligt angiven räkning uppå en del linvävnad, som vävaren Johan Gottlob Possman i Oran för höggrevl. herrskapet förfärdigat, bestående av 52 alnar rödrandigt dynevar. 76 alnar lärftsdräll do. till servetter á 18 ./. smt. alnen i vävlön gör 48 dlr. 24 ./. smt
31 alnar do. lärftsdräll av samma mönster till dukar á 20 ./. alnen utgör 19 dlr.
12 ./. smt. och 71 alnar blångarnsdräll till dukar á 10 ./. smt alne, bliver 22 dlr. 16 ./. som allt efter hennes höga nådes högvälborna fru grevinnans och riksrådinnans eget ackorderade pris nu till bemente vävare Possman efter nådigaste befallning betalt hela vävare arbetslönen, tillsammans sig belöpande till för ovannämnde 4 st. räckor 97 dlr. 10 ./. eller 16 rdr. 10 sk. och 6 runst. enligt vävaren Johan Gottlob Possemans i Oran räkning därför avlämnade kvittens den 18 maj 1777."
Senare på hösten leverar Possman 28 alnar dräll, liksom i mars och maj följande år. För den 26 maj 1780 föreligger en räkning från vävaren:
"Räkning uppå det vävarbete som undertecknad vävare gjort och förfärdigat för mitt nådigaste och höggrevl. herrskap på Börringeclosters gård samt färdigt på gården avleverat år 1780. Vävit en räcka lärftsdräll till dukar med mönster kallad vandringsman, innehållande 46 alnars längd och 6 kvarters och 1 tums bredd á 18 ./. eller 4 skil specie i arbetslön för varje aln. Beloppet 2 rdr. 15 sk."
I oktober lämnar Possman 53 alnar linne med invävt klövermönster till servetter. Kvittensen lyder:
"För hans höggrevliga exellens på Börringekloster har undertecknad förfärdigat följande vävnadsarbete, nämligen räcka dräll till servetter 53 alnar lång á 5½ kvarter bred, varföre begäres uti arbetslön 5 sk. 6 rst. alnen som utgör i summa sex riksdaler tre skilling sex runst. specie. Oran d. 24 oktober 1787. Joh: Gottlob Possman."
Genom dessa räkenskaper få vi besked om att Possman i stor utsträckning vävt finare duktyg med mönster av vandringsman och klövernblad. Av dessa finnes bevarad en servett med vandringsmannen, märkt med korssöm i blått på 1700-talets sätt B F (=Beck-Friis). Övriga damastdrällmönster äro i allmänhet märkta C B och äro säkerligen senare.
Johan Gottlobs son Kristian fortsatte faderns yrke och vävde för Börringekloster. Han var född 1769, gifte sig i början av 1790-talet med Katarina Dahlman och hade sin bostad vid Oran, där föräldrarna förut bott. År 1796 föddes deras dotter Maria Sofia, 1801 dottern Johanna, därefter sönerna Johan 1803, och Ludvig 1806, till vilken grevskapet stod fadder, och 1808 sonen Hans Fredrik.
Kristian Possman vävde dräll och damastdräll. Till hans produktion hör med säkerhet duktyg i de vanligare mönstren, som finns på Börringekloster, bla. ett av god kvalitet som har citronmönster samt ett med fransyska rosen. Possman har säkerligen som Nymans och Lewanius hämtat sina mönster ur nu tyvärr förlorad mönsterbok.
I mantalslägden för 1787 noteras vid Oran den avskedade soldaten Possman med hustru och fyra ynglingar.Inneboende på tomten bodde utfattiga ryttaren Munster med hustru och en yngling.Här bodde änkan och tiggerskan Catrina med fyra ynglingar.
Johan Gotlob avled den 16 november 1799 i förstoppning. Enligt dödboken och prästens noteringar blev han 64 år gammal.
Vid bouppteckningen från den 24 februari år 1800 fanns vid Oran en värmekälla i form av en kakelugn av ryttare. Formen var dock sönder vid båda sidostyckena.
I torpet återfanns bland annat en inmurad kopparkittel om 8 spannars rymd, en soffa, ett slagbord, ett spelebord, två rödmålade brädesspeglar, en spinnrock, en väv av trä med tillbehör samt en gammal fotbänk.
Av klädespersedlarna kan utläsas att Posseman kunde vara klädd i blå överrock samt en äldre liknande, en gammal blå klädesjacka, blå vadmals kläder bestående av jacka, väst och byxor, en grön prickig bomullsväst, en svart klädning, fyra skjortor och ett par silverknäspänne. Boet värderades till drygt 46 riksdaler banco.
Begravd
1799-11-29
i Börringe (M)
1
.
Dödsorsak: Förstoppning 64 år gammal.
|
Räkningar på utfört vävarbete till Börringe kloster år 1781
|
